torsdag 3 oktober 2013

Ögon

Igår när jag gick morgonprommisen med Macho kl 5 på morgonen upptäckte jag två ögon som stirrade på mig från skogen!
Går ju med pannlampa för att kunna se här ute i skogen och när jag lyfter upp huvudet möter jag två stirrande ögon!

Macho reagerade inte så jag tänkte att det var en uggla men helt plötsligt markerar han starkt att det är något i skogen! Då ökade jag takten hemåt ;)

Det var kallt när jag började gå men väl hemma igen var jag varm!

Idag kunde jag gå morgonprommisen i skogen bakom huset eftersom jag jobbar kväll.

Jag har funderat mycket på hur jag ska göra med Macho. Kastrering, kemisk kastrering, aldrig vara ute bland folk med honom och mycket annat har snurrat i skallen... Vill ju kunna ställa ut och ev tävla med honom i framtiden så jag vill ha kvar allt som han har ;) Jag får helt bara träna passivitet nu mera... Så se upp alla i byn för jag kommer att sitta på alla bänkar som finns ett tag framöver ;)

Idag är han inte hemma eftersom jag jobbar kväll, då åker han med husse. Så nu ska jag snart ut till djuren och hämta kraft och ork!

1 kommentar:

  1. Hej vännen

    Jag förstår Din förvirring.
    Du har en hund som är avlad för skydd och vakt och han SKA ifrågasätta allt.
    Det är en smart ras som inte är den mest "lättkörda". De kallas för hundarnas Ferrari. SNYGGA och SVÅRKÖRDA.

    Jag har varit där Du är. Jag har stångat mitt huvud blodigt och jag har gått gråtande från träningsplanen. MEN jag tog hjälp från några som KAN rasen och som kunde guida mig hur jag skulle tänka. För att träna med hundar är EN sak, att träna med en Dobermann är en HELT annan och att träna en tik får man tänka på ett vis och en hane ett annat sätt.

    Att kastrera kommer nog inte att hjälpa Dig i detta fall. Läste en artikel ang. att kastrera. Du tar bort driften från "att lukta efter löptikar" och att "pinka in revir", men Du förstärker något annat. Har Du då en hund som är lite obstinat, kan det bli mer ändå. Det behöver inte bli så, men risken finns och den är rätt stor.

    Vill Du kan Du höra av Dig till mig. Är Din pojke aningen lik min, då har Du en tuff tid framför Dig innan han går in för landning. När han landar, blir det ett lugn i hela kroppen och han blir det bästa som finns. Det gäller att hitta verktyg och hur man ska hantera Ferrarin.

    Du kan lämna till telefonnummer i min bloggs kommentarfält. Jag publicerar det inte, men ringer gärna upp om Du känner för att bolla tankar med någon som varit där Du är. Hittar Du ingen som kan guida Dig i hur en dobermann fungerar, blir det ganska tufft. Det går liksom inte att gå på en "vanlig hundkurs". Det är hundar och det är dobermann. Något jag av erfarenhet fått lära mig efter många dyra kurser som inte fungerade.

    Jag säger det igen... lämna gärna telefonnummer så ringer jag upp.

    Må gott

    *KRAMAR om`na*

    SvaraRadera